Färgstarkt måleri presenteras i både stora galleriet och i aktersalongen under mars 2013.
BJÖRN WESSMAN – Vägen till bilden – grafik, teckningar och måleri
VÄGEN TILL BILDEN – Languedoc i sydvästra Frankrike har sedan 1970-talet varit en rik källa för mitt måleri. Ett kärvare landskap än det väna Provence. Här slingrar sig stigar och mindre vägar kring vinodlingar och kalkstenskarga berg. De enklaste stigar blodröda av järnrik jord, ibland som ormar av asfalt i vingårdarnas illande gröna. Somliga leder stenlagda av århundradens vaskande väder, karga och kantiga att trampa och farliga för oförsiktiga. Branta passager där tankarna får vingar. Ängsliga blickar i avgrunder där dödens grinande mörker lurar. Vägen till bilden kan vara lång. Ibland behöver man bara gå runt hörnet, utanför byn. I en längre svit målningar har jag sökt fånga ljusets väg i ett landskap jag tror mig kunna, men som i sin föränderlighet tycks vara outtömligt på uttryck. Jag korsar mina spår och finner nya upplevelser för alla sinnen.
Björns verk i Galleriet
 |
 |
 |
JOHN EYRE – I aktersalongen kan du se konstverken av John.
Gamla fordon, nya målningar. Mina inspirationskällor är gamla hojar och bilar från 50- och 60-talens Amerika. Jag har alltid haft en speciell kärlek till dessa ”reliker”, jag ser fordonen som personligheter som bär på var sin inspirerande historia. Tänk på alla färder och drömmar som fordonen gett upphov till, alla som älskat, grälat och gråtit i dessa baksäten!
Mina bilder är ofta hårt beskurna, jag kryper inpå mina motiv för att skapa spännande och nästan abstrakta, poetiska bilder och närgångna porträtt. Sen har jag valt akvarellen som medium då den har ett eget liv och lämpar sig väl till att återge rost och förfall på ett lite slumpmässigt men ändå kontrollerat sätt.
Det är ”levande” fordon jag porträtterar, jag hittar dem på upptäcktsresor genom Sverige och USA. På bakgårdar, i garage, på motorträffar och bilskrotar. ”Det är klart att pojkdrömmen finns med i bilderna, jag älskade dessa bilar som liten och den känslan har aldrig lämnat mig.
Men det är också ett sätt för mig att berätta en historia. Min historia. Vår närhistoria.”
Här följer några bilder från utställningen:
 |
|
 |
 |