Kategori: Klubbnytt

Succé igen på torsdagssoppan! 58 personer köpte soppa varav 9 var betalande gäster. Det betydde fullt hus i galleriet när Erik Lallerstedt berättade om sitt liv från vilsen grabb med känd arkitekt som pappa till krögare med stjärna i Guide Michelin. Liksom flera av våra förnämsta 40-talistkockar for han tidigt till New York och fick där lära sig viket tought jobb det var att vara verksam i hotell- och restaurangbranchen. Han kom tillbaka till Sverige och fick jobb i en fiskaffär i Östermalmshallen. Erik började där servera färdiga rätter. Det gick bra. Han fick han ett bra nätverk bl.a. av en del förmögna vänner med matintresse, t.ex. Jan Stenbeck. och blev efter ett tag ombedd att ta hand om ett hotell i Falun. Det var jobb dygnet om och knappast att skära guld med täljkniv, men lärorikt.

Så småningom tillbaka i Stockholm. Någon övertygade Erik om att han skulle driva sjökrog, vilket resulterade i att en sandpråm byggdes om till krogen Eriks med fiskrätter som specialitet. Det passade bra med hans erfarenhet från Östermalmshallen. Den visade sig bli ett mycket lyckat projekt.

Efter ett tag blev en restauranglokal ledig i huset där han bodde vid Narvavägen. Han var rädd att splittra sig men det kunde ju vara bra att ha nära till jobbet. Dessutom var Eriks stängd på helgerna när det var svårt att skaffa färsk fisk. Eriks Bakficka öppnades och skulle snart bli hans särskilda skötebarn. Många av kunderna är hans nära vänner.

Jan Stenbeck försökte övertala Erik att ta över en restaurang i Gamla Stan men det avböjde han till Jans stora förtret. Däremot kunde han inte stå emot att ta hand om Gondolen när den hade lagts ner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Erik avslutade med att berätta om hur han, efter att ha lämnat över ledningen av företaget till sin dotter Anna, hade återgått till hantverket att vara kock. Det är kul att arbeta i kallskänken på Gondolen till sammans med ungdomar tycker han.

Det var en sammanfattning av vad Erik berättade men de som var närvarande fick höra mycket mer. Det jublades ofta. Tack Erik och välkommen som medlem!

 

Ulf du Rietz

Hade annonserats som företagsmedlemmarnas kväll med underhållning av bl.a. Pierre Ström.

Det blev inställt men hindrade inte Pierre att komma och underhålla de vanliga medlemmar, som hade funnit vägen till Nordens Ljus den kvällen. De fick uppleva något av den stämning, som förr var vanlig i vår bar.

Pierre, som är ordförande för Yrkestrubadurernas Förening och har levt med sånger sedan sextiotalet, omväxlande sjöng och berättade. Han började med några Bellmansånger, som finns med hans nya skiva, som kommer ut i handeln i början av nästa år. Via minnen kring Sven-Bertil Taube och Olle Adolphson kom han över på Everts musik.

Vi fick höra hur han lockades att bli yrkestrubadur av ”Skepparn” och sen hamnade i gänget på vispråmen Storken. Därmed blev en visa av Corneliis en naturlig fortsättning. Nu deltog alla i att berätta ungdomsminnen från klubbarna i Gamla Stan.

På Gazell hade Pierre träffat Lars Forsell. Han blev sedan ombedd av Git Magnusson att sätta musik till en av Lars dikter, som hon ville framföra på Storken. Det gjorde Pierre och resultatet blev så bra, att Lars tyckte det var genialt och att de flesta vissångarna lade in dikten i sin repertoar. Med Lars Forsells hjälp har det givit Pierre ett bra royalty genom åren. Hans eget framförande av den blev en fin avslutning men hindrade inte ett fortsatt allmänt berättande av gamla minnen i baren.

Även ett inställt program kan således ge en minnesvärd kväll i baren på Nordens Ljus.

Ulf du Rietz